I Tekniska fakta vill vi ge dig en mer detaljerad inblick i teknik, processer och parametrar som påverkar slutresultatet för fläkten. Vi varvar teknisk information med vägledning och tips på hur fläktar kan beräknas och dimensioneras. Fläktgruppens breda standardprogram i kombination med flexibiliteten att kundanpassa ger stora möjligheter till fläktlösningar som skapar mervärde. 

SÅ FUNKAR EN RADIALFLÄKT

I en fläkt tillförs strömmande gasmassa energi via ett eller flera skovelförsedda fläkthjul. 

Vid passage genom fläkthjulet(en) höjs vanligen gasens såväl dynamiska som statiska tryck. Denna tryckstegring kan exempelvis användas för att driva fram luften genom en rörledning. 

Det energitillskott som luften får i fläkten tar sig uttryck i en totaltryckshöjning. Totaltrycket (Pt) är sammansatt av ett statiskt tryck (Ps) och ett dynamiskt tryck (Pd). 

En viktig komponent i fläkten är fläktkåpan som har två huvuduppgifter: 
- att samla luftflödet från fläkthjulet till fläktutloppet och; 
- att sänka lufthastigheten för att omvandla dynamiskt tryck till 
  statiskt tryck. 

Rent praktiskt fungerar fläkten enligt följande: 
Via motorn roterar fläkthjulet. I fläkten tillförs den strömmande gasmassan energi via det skovelförsedda fläkthjulet. Gasen passerar först in i fläktinloppet för att sedan nå fläkthjulet. Vid passage genom hjulet höjs vanligen gasens såväl dynamiska som statiska tryck. Utlopsshastigheten ur hjulet omsätts oftast delvis i statiskt tryck under passagen från hjulutlopp till fläktutlopp. I fläkten sker denna omsättning från hastighetsenergi till statiskt tryck i den spiralformade kåpan.

FLÄKTDIAGRAMMET

En fläkts data redovisas vanligen i ett diagram. I detta åskådliggörs den av fläkten 

åstadkomna totaltrycksökning som funktion av gasflödet vid bestämda varvtal. Motsvarande effektkarakteristikor återges i samma eller närliggande diagram. 

I diagrammen är oftast 10 hjälplinjer inlagda, s k arbetslinjer. De representerar olika anläggningskarakteristikor, för vilka gäller att erforderliga tryckhöjning är proportionell mot kvadraten på gasflödet. Arbetslinjernas nummer definieras på följande sätt 

 

Linje L = 10 representerar det dynamiska trycket i fläktutloppet. I diagrammet kan arbetslinjerna vara ersatta med verkningsgradslinjer. Detta är möjligt då verkningsgraden alltid är lika längs en arbetslinje. 

EUs ENERGIKLASSER FÖR MOTORER

En ny standard för klassificering av trefasiga asynkronmotorer har introducerats av IEC (International ElectrotechnicalCommission) under 2008. Denna klassificering ersätter en tidigare klassificering som gjorts av motortillverkarorganisationen CEMEP och som innebar att motorerna sorterades in i effektivitetsklasserna EFF1, EFF2 och EFF3 där EFF1-motorerna hade högst verkningsgrad. 


Motorklasserna har nu beteckningarna IE1, IE2 och IE3, där IE3 har högst verkningsgrad. Klassificeringen gäller för enhastighets trefasmotorer med: 
–märkspänning upp till 1000 volt 
–märkeffekt mellan 0,75 och 375 kW–2, 4 eller 6 poler 

Tidplan 
Lagen om ekodesign av energianvändande produkter har börjat gälla inom hela EU den 1 maj 2008. Detta innebär att alla motorer från den 16 juni 2011 måste ha en verkningsgrad som minst motsvarar klass IE2. I steg 2 krävs att alla elmotorer från 1 januari 2015 ska ha en verkningsgrad som minst motsvarar klass IE3. 

De föreslagna kraven innebär att det 2011 blir förbjudet att producera eller importera motorer till EU som är sämre än IE2. Från 2015 måste stora motorer klara IE3 eller alternativt IE2 om de kombineras med frekvensomriktare. Från 2017 gäller detta för alla motorer. 

Läs mer om ecodesign på Energimyndighetens hemsida.